Treningsforum

Noen som kan fortelle meg hva taurin er for noe, og hva det gjør for kroppen??

Sakser inn denne jeg, i stedet for å skrive et lengre referat :


En av de ingredienser som ofta finns i energidrycker är aminosyran taurin. Det finns inget belägg för att taurin skulle vara skadligt, men det är inte heller visat att taurin är säkert i höga doser och vid en längre tids användning. Dokumentationen är otillräcklig.

Aminosyror är en klass organiska molekyler som har många betydelsefulla funktioner i kroppens celler. Kemiskt är aminosyror organiska syror som innehåller minst en amingrupp. Vissa aminosyror kan kopplas ihop till långa kedjor( proteiner) eller till korta sekvenser(peptider) andra kan förekomma som enskilda aminosyror, beroende på deras kemiska egenskaper.

Aminosyror kan delas in i grupper med avseende på olika egenskaper. De kan grupperas med avseende på om de förekommer i proteiner eller ej; de kan indelas i olika klasser beroende på molekylernas kemiska egenskaper; de kan grupperas efter slutprodukten vid nedbrytning; och de kan slutligen delas in i grupper beroende på om de behöver tillföras via födan (essentiella aminosyror) eller om de kan bildas i människokroppen (icke-essentiella). Vissa aminosyror är halvessentiella, dvs de måste tillföras utifrån vid specifika omständigheter.

 Taurin

Taurin är en aminosyra som finns i så gott som alla vävnader hos människor och djur och i mycket hög halt i vissa vävnader. Taurin har många viktiga funktioner. Taurin isolerades första gången under 1800-talets första hälft från oxgalla, och namnet kommer från det latinska namnet för oxe, Bos taurus. Det kemiska namnet är beta-aminoetansulfonsyra. Taurin skiljer sig från klassiska aminosyror i och med att den innehåller en sulfonsyragrupp istället för en karboxylsyra (se formel, figur 1). Taurin ingår inte i proteiner utan förekommer som enskild aminosyra i kroppen, och i några di- och tripeptider. Den är den aminosyra som i många vävnader i kroppen förekommer i störst mängd i fri form. En person som väger 60 kg innehåller totalt ungefär 60 g taurin.

Hos människan bildas taurin från metabolismen av de svavelinnehållande aminosyrorna metionin och cystein, som finns i proteiner i födan. Spädbarn har dålig förmåga att själva bilda taurin från dessa aminosyror, vilket kompenseras av att modersmjölk innehåller förhållandevis höga halter taurin. Förmågan att bilda taurin ökar under de första levnadsmånaderna. För vuxna tycks det inte finnas något behov av taurin i kosten, men behovet av taurin i kosten är beroende av tillgången på metionin och cystein från födan. Vitamin B6 är nödvändigt för omvandlingen till taurin, och B6-brist kan öka behovet av taurin i kosten. Kroppen innehåller dock ett stort förråd av taurin, och det skulle ta lång tid av avsaknad av taurin eller dess utgångsämnen i kosten innan ett bristtillstånd skulle uppkomma. Taurin utsöndras framför allt via urinen, men en viss utsöndring sker via galla i avföringen (1, 2).

 Vilka funktioner har taurin?

Taurin har många kända funktioner i kroppen, men mycket kunskap saknas ännu om effekter och mekanismer. Några funktioner som tillskrivs taurin beskrivs här.

En av taurins grundläggande funktioner anses vara dess förmåga att fungera som osmoregulator, dvs att hjälpa cellerna i olika organsystem att bibehålla en vatten- och saltkoncentration vid vilken cellen fungerar normalt och behåller sin form. Det är i det här sammanhanget intressant att reflektera över att taurin generellt helt saknas eller bara finns i mycket låg halt hos organismer med stela cellväggar, som växter och vissa bakterier. (3)

Koncentrationen av taurin i hjärnan är som högst under den senare delen av fosterutvecklingen. Halten sjunker sedan successivt under livet. Det anses visat att det finns ett behov av taurin under fostertiden för att nervsystemet ska utvecklas normalt. Under senare delen av graviditeten sker den största tillförseln av taurin från moder till foster, vilket kan innebära att prematura barn inte hunnit få sina taurindepåer fyllda. Dessa har då ett större behov av taurintillförsel via föda under den första levnadstiden än fullgångna barn. (4, 5)

En av de funktioner som först tillskrevs taurin var konjugering med gallsyror för att bilda gallsalter. Detta var länge den enda kända funktionen för taurin. Gallsalter är ämnen vars uppgift är att emulgera fettet i födan och att göra det mer vattenlösligt för att underlätta upptaget i mag-tarmkanalen. Utan tillräckliga mängder galla utsöndras fett i avföringen, ett symtom som kallas steatorré. Människor och andra däggdjur kan konjugera gallsyror både med aminosyran glycin och med taurin, men övriga ryggradsdjur använder sig endast av taurin (1, 2).

Taurin modererar (påverkar styrningen av) flödet av positiva joner, särskilt kalcium (Ca) över cellmembran. Detta är av särskild vikt i hjärtmuskeln där för höga Ca-nivåer kan leda till allvarlig skada. Taurin har en dubbel funktion i det att vid låga Ca-nivåer kan taurin öka tillgängligheten av Ca för hjärtmuskelceller och på så vis öka hjärtmuskelns kontraktionsförmåga. Taurin kan också skydda hjärtmuskelcellerna mot negativa effekter av ett överskott på kalcium i cellernas omgivning (2, 6).

Taurin har generellt en membranstabiliserande funktion. Näthinnans fotoreceptorer kräver en hög taurinhalt för att bevara sin struktur och funktion (1, 7).

Det finns indikationer på att taurin fungerar som inhibitorisk transmittor i centrala nervsystemet, dvs att taurin modererar stimulering av nervceller i hjärnan. Funktionen för en inhibitorisk transmittor går att uttrycka som att den kan släcka nervsignaler som inte behövs, och hjälper på så vis hjärnan att sortera fram de nervsignaler som ska framhävas (2, 4, 8).

Taurin tycks även ha en funktion som antioxidant och kan skydda celler från oxidativ cellskada. Taurin kan även konjugera med vissa xenobiotika (kroppsfrämmande ämnen) så att dessa ämnen avgiftas och utsöndras på detta sätt. Taurin kan dock också bidra till en ökning av den skadliga effekten av kemiska ämnen, beroende på vilka omständigheter som råder (9).

Taurin är inte en energigivande aminosyra. Den används inte i kroppens energiproduktion, och inte som bränsle för muskler eller dylikt.

Taurin som medicin och hälsokostpreparat

Taurin har prövats kliniskt vid olika sjukdomstillstånd, en avspegling av vad som är känt om dess verkningsmekanismer i kroppen. Några exempel följer.

Taurin har i kliniska studier prövats vid hjärtinsufficiens, ett exempel på dosering är 6 gram om dagen. Viss positiv effekt har noterats (6, 7, 10, 11).

Taurin har prövats och haft viss effekt som blodtryckssänkande medel, i doseringar mellan 3 och 6 g per dag (12, 13).

Eftersom taurin är nödvändigt för näthinnans funktion har taurin prövats kliniskt vid näthinnedegeneration, men utan positivt resultat (14).

Taurin har en dämpande effekt i centrala nervsystemet, taurin är en inhibitorisk transmittor. Därför har substansen prövats vid epilepsi och andra kramptillstånd, bland annat delirium, men inga entydigt positiva resultat har publicerats (15).

Biverkningar

I de kliniska prövningarna har i de flesta fall bara en mycket låg grad av biverkningar relaterats, och dessa har inte varit av allvarlig natur. Prövningarna har varit av varierande längd, från några veckor till år. Däremot finns en antydan om att taurin (2 g per dag) kan ha betydelse för att kvarhålla hudsjukdomen psoriasis i ett aktivt skede, och eventuellt ha betydelse för uppkomst av sjukdomen (16). De flesta kliniska prövningar som utförts finns dock inte publicerade i vetenskapliga tidskrifter, utan studierna ägs av läkemedelsföretag som kan referera till resultaten i publicerad litteratur men då sällan ger någon utförlig beskrivning av vilka parametrar som studerats. I och med att det inte tydligt framgår vad som kontrollerats i de kliniska studierna, är det svårt att dra långtgående slutsatser utifrån dessa.

Djurstudier

Flera djurstudier har gjorts över skilda aspekter, exempelvis påverkan på olika variabler som beteende, blodtryck, blodfetter eller andra specifika funktioner. Toxikologiska studier har också utförts, men det saknas studier över kronisk toxicitet och det finns inte heltäckande studier över subkronisk toxicitet. Det saknas också studier över eventuella kombinationseffekter med andra ämnen som påverkar samma funktioner.

Hälsoprodukter

I Japan ordinerade militärläkare under första världskriget taurin till soldater i förhoppning att det skulle förbättra deras mörkerseende och hjälpa mot trötthet. På 1940-talet började taurinextrakt säljas som medicin mot ett antal åkommor som kikhosta, lunginflammation och liggsår. Extraktet utvanns på den tiden från bläckfisk. Nuförtiden säljs hälsoprodukter som innehåller taurin i Japan och andra ostasiatiska länder, och även i Europa och Amerika, främst som stärkande medel och som ögondroppar (17).

Förekomst i vanliga livsmedel

I naturen förekommer taurin i höga halter hos alla djur, även insekter och spindeldjur, men är frånvarande eller finns bara som spårmängder hos växter och bakterier. I livsmedel finns de högsta halterna i musslor, mörkt fågelkött och i vissa fiskar (tabell 1). Frukt och grönsaker innehåller inte taurin i detekterbara halter. Laidlaw et al (18) har gjort en beräkning av taurinintag i fyra olika dieter, som hade ett kaloriinnehåll på 2 300-2 550 kcal/dag. I två dieter där det ingick kött- och fiskvaror, var dagsintaget av taurin 123 respektive 128 mg från dessa koster. En lakto-ovovegetarisk kost, alltså en vegetarisk kost som innehåller mjölk- och äggprodukter, gav ett dygnsintag av 17 mg taurin, medan en vegankost inte innehöll något taurin alls. Zhiao et al (19) har beräknat dagligt intag av taurin för kinesiska män och kommit fram till att intaget i olika regioner varierar mellan 34 och 80 mg taurin per dag. Enligt Hayes och Trautwein ligger dagsintaget taurin via föda mellan 40 och 400 mg (1).

Taurin i energidrycker

Det finns ett antal energidrycker i Sverige idag, liksom i många andra europeiska länder, som innehåller 4 g taurin per liter. Vilken funktion taurin har i energidryckerna, är inte tydligt uttalat. I marknadsföringen används generella uttryck som ”Förbättrar välbefinnandet”, ”Ökar prestationsförmågan”, ”Stimulerar ämnesomsättningen” eller ”Stimulerar cirkulationen och centrala nervsystemet”. I vissa fall påstår marknadsföringen att drycken återställer det taurin som förbrukas genom ansträngning, vilket är tveksamt, eftersom taurintillförsel via vanlig kost är fullt tillräcklig för det dagliga behovet. Dryckerna innehåller vanligen också koffein och glukuronolakton. De innehåller dessutom mycket kolhydrat i form av socker, och är ofta vitaminberikade.

Dryckerna säljs oftast i burkar om 250 ml. En burk innehåller följaktligen 1 g taurin. Mängden taurin i en burk energidryck ligger klart över vad en normal kost kan innehålla under en dag, den ligger i nivå med de mängder som har använts i vissa kliniska prövningar. Det finns idag inget belägg för att ett sådant taurinintag skulle vara skadligt, men det är å andra sidan inte klart visat att det är säkert, vid en längre tids användning. Den dokumentation som finns att tillgå är inte tillräcklig för att ge något entydigt svar, vad gäller en gräns för säkert dagligt intag.

Förutom att det saknas studier över vad som händer vid intag av stora mängder taurin, så saknas det studier över kombinationseffekter av de olika ingredienserna som ingår i energidrycker, till exempel kombinationen taurin och koffein. Det förekommer att dryckerna blandas med alkohol till groggar eller shots. Det saknas också studier över effekter av dryckerna i kombination med alkohol. Att dryckerna inte sällan förekommer på diskotek och dansklubbar gör att det också kan vara intressant att fundera över kombinationen energidryck, alkohol och  kroppsansträngning. 

I detta sammanhang kan det vara lämpligt att nämna något om skillnaden mellan livsmedel och läkemedel. Medan det för läkemedel krävs en omfattande dokumentation och ett godkännande före försäljning, behövs det för de flesta livsmedel inget förhandsgodkännande. För de flesta livsmedel har tillverkaren eller försäljaren produktansvar, dvs ansvar för att lagar och förordningar som reglerar produkten följs. Enligt livsmedelslagen får ”livsmedel som saluhålles ej ha sådan sammansättning eller beskaffenhet i övrigt att det kan antagas vara skadligt att förtära, smittförande eller eljest otjänligt till människoföda” . Finns det misstanke om skadlighet ligger bevisbördan på myndigheten, alltså en omvänd bevisbörda jämfört med vad som gäller för läkemedel.

Utvärderingar inom EU
EUs vetenskapliga kommitte (SCF)  utvärderade koffein, taurin och glukuronolakton i energidrycker 1999 och ansåg då att det inte fanns tillräckligt med data för att fastställa en övre säker gräns för intag av taurin och glukuronolakton. För koffein uttryckte SCF att energidrycker kan ge ett betydande koffeintillskott till barn, gravida och personer som är ovana vid kaffe och andra koffeininnehållande drycker, medan de flesta vuxna endast får ett marginellt ökat koffeinintag från energidrycker. SCF noterade också att det saknades studier över möjliga interaktioner mellan ingredienserna i dryckerna. (20)

I mars 2003 publicerade SCF en utvärdering över ytterligare data över energidrycker. Trots de nya data som fanns att tillgå för taurin och glukuronolakton fann SCF återigen att det inte fanns tillräckligt med kunskap för att fastställa övre säkra gränser för intag. För taurin efterfrågade SCF studier fokuserade på neurologiska effekter, eftersom mycket höga doser till råtta under 13 veckor gav vissa beteendeförändringar. För koffein uttryckte SCF att slutsatsen från 1999 fortfarande gäller. Vad gäller interaktioner mellan ingredienser ansåg SCF att det var osannolikt att glukuronolakton skulle interagera med koffein, taurin, alkohol eller effekter av ansträngning. Vad gäller möjliga interaktioner mellan koffein och taurin kunde SCF inte utesluta att båda substanserna gav stimulering av centrala nervsystemet. SCF ansåg vidare att det är tänkbart att taurin modererar och minskar koffeinets effekter på hjärt-kärlsystemet. Det främsta området för trolig interaktion ansåg SCF vara de diuretiska (urindrivande) effekterna av taurin och koffein, som skulle kunna ytterligare förstärkas av alkohol. Detta i kombination med ansträngning och svettning skulle teoretiskt sett kunna leda till uttorkning (dehydrering). (21)

Livsmedelsverkets rekommendationer

Livsmedelsverket har rekommendationer om så kallade energidrycker. Råden anger att dryckerna inte är lämpliga som törstsläckare och inte som vätskeersättning i samband med fysisk ansträngning samt att de inte är lämpliga att kombinera med alkohol. Dessa råd kvarstår.


Figur 1. Strukturformel för taurin.

 

 

Tabell 1. Taurininnehåll i livsmedel.

Livsmedel
 
 
 Mängd taurin (mg) per 100 g våtvikt
 
 
 Ref. 18

(medelvärde)
 Ref. 19
 Ref. 1
 
Kött:
 
 
 
 
nötkött
 43
 28-64
 15-47
 
fläsk
 61
 116-122
 36-69
 
lamm
 
 
 45-51
 
fårbog
 
 166-259
 
 
Fågel:
 
 
 
 
kyckling, ospecificerat
 
 
 30-38
 
kyckling, ljust kött
 18
 26
 
 
kyckling, brunt kött
 43
 379
 
 
Fisk:
 
 
 
 
torsk, frusen
 
 
 23-40
 
tonfisk, konserverad
 
 
 70
 
fisk med vitt kött
 151
 
 
 
Skaldjur:
 
 
 
 
räkor, små
 11
 
 
 
blåmusslor, färska
 655
 349
 145-370
 
blåmusslor, konserverade
 
 
 152
 
 
 
 
 mg/100 ml
 
Mjölk:
 
 
 
 
komjölk, pastöriserad
 2,4
 
 0,3-1,1
 
human mjölk
 
 
 2,4-8,5
 
Modersmjölkersättning, enligt deklaration: 4 mg/100 ml
 
 
 
 
Energidrycker:
 
 
 
 
Red Bull, enligt deklaration: 400 mg/100 ml
 
 
 
 


 REFERENSER

1. Hayes KC, Trautwein EA. Taurine. I: Modern nutrition in health and disease, 8th ed. Philadelphia, Lea & Febiger: 477-85, 1994.

2. Huxtable RJ. Physiological actions of taurine. Physiological Reveiws (72) 1:101-163, 1992.

3. Nagelhus EA, Amiry-Moghaddam M, Lehman A, Ottersen OP. Taurine as an organic osmolyte in the intact brain: immunocytochemical and biochemical studies. I: Huxtable R, Michalk DV ed:s Taurine in health and disease, Plenum Press, New York: 325-334, 1994.

4. Sturman JA. Taurine in developement. Physiological Reviews (73) 1:119-147, 1993.

5. Lombardini JB. Review: recent studies on taurine in the central nervous system. I: Lombardini JB et al ed:s Taurine, Plenum Press, New York: 245-251, 1992.

6. Schaffer SW, Azuma J. Review: myocardial, physiological effects of taurine and their significance. I: Taurine, nutritional value and mechanisms of action. Lombardini JB, Schaffer SW, Azuma J ed:s, Plenum Press, New York: 105-120, 1992.

7. Lehman A. Taurin - aminosyra med många funktioner. Läkartidningen (92) 10: 979-984, 1995.

8. Okamoto K, Kimura H, Sakai Y. Evidence for taurine as an inhibitory neurotransmittoer in cerebellar stellate interneurons: selective antagonism by TAG. Brain Res 265: 163-168, 1983.

9. Schuller-Levis G, quinn MR, Wright C, Park E. Taurine protects against oxidantindued lung injury: possible mechanisms of action. I: Huxtable R, Michalk DV ed:s Taurine in health and disease, Plenum Press, New York: 31-40, 1994.

10. Azuma J et al. Long-term effect of taurine in congestive heart failure: preliminary report. I: Huxtable R, Michalk DV ed:s Taurine in health and disease, Plenum Press, New York: 425-433, 1994.

11. Azuma J, Takihara K, Awata N, et al. Taurine and failing heart: experimental and clinical aspects. Prog Clin Biol Res 35 (suppl 3):11-21, 1985.

12. Kendler BS. Taurine: an overview of its role in preventive medicine. Preventive Medicine 18: 79-100, 1989.

13. Yamori Y, Nara Y, Ikeda K, Mizushima S. Is taurine a preventive nutritional factor of cardiovascular diseases or just a biological marker of nutrition? I: Taurine 2.  Advances in Experimental Biology and Medicine. Plenum Press, New York. Vol 403: 632-629, 1996.

14. Reccia R, Pignalosa B, Grasso A, Campanella G. Taurine treatment in retinitis pigmentosa. Acta Neurologica 18: 132-136, 1980.

15. Airaksinen EM, Oja SS, Marnela KM et al. Effects of taurine treatment on epileptic patients. Prog Cin Biol Res 39:157-166, 1980.

16. Roe DA. Taurine intolerance on psoriasis. Journal of Investigative Dermatology 46: 420-30, 1966.

17. Tachi Y. Taurine and Taisho pharmaceutical co ltd. I: Taurine, nutritional value and mechanisms of action. Lombardini JB, Schaffer SW, Azuma J ed:s, Plenum Press, New York: 9-10, 1992.

18. Laidlaw SA, Grosvenor M, Kopple JD. The taurine content of common foodstuffs. J Parenteral Enteral Nutr 14 (2): 183-188, 1990.

19. Zhao X, Jia J, Lin Y. Taurine content in chinese food and daily taurine intake of chinese men. I: Taurine 3.  Advances in Experimental Biology and Medicine. Plenum Press, New York. Vol 442: 501-505, 1998

20. Opinion on Caffeine, Taurine and D-Glucurono-gamma-Lactone as constituents of so-called ”energy” drinks (expressed on 21 January 1999) http://europa.eu.int/comm/food/fs/sc/scf/out22_en.html

21. Opinion of the Scientific Committee on Food on additional information on ”energy drinks” (expressed on 5 March 2003) http://europa.eu.int/comm/food/fs/sc/scf/out169_en.pdf

Men i hvilke tifeller er det lurt å bruke taurine da ?  UAC 

Vet ikke om jeg skjønner hva du mener?? Når det er lurt ?? På deff, bulk, etter trening ? Hva mener du ......


Sakser inn denne og jeg :

As the above subheading suggests, taurine is abundant in mammalian skeletal muscle (yes that's you) but its physiological role is not yet completely understood. Let's bring you up to date on what we know so far... "All muscle fibres use Calcium (Ca2+) as their main signalling source for the initiation of contraction". They bind to specific proteins that are constituents of our muscle fibres allowing a controlled and fairly regulated process of muscular movement to occur. For this reason the importance of proteins or amino acids that are involved in the control and expression of Ca2+ will also have a significant effect on the contractile and relaxation properties of muscle fibres (in short they will effect the efficiency of your muscles). One such amino acid that regulates Ca2+ in such a way is taurine1,2. Taurine can work in such a way by modulating the uptake and release of Ca2+ from the muscle cell; it may also control other systems in the intracellular environment including sodium and chloride movement.


Svarte kanskje litt den og ?

Jeg har brukt taurine siden 2002 jevnlig og i perioder klarer jeg meg ikke uten , men jeg bruker taurine for å forhindre kramper + andre ting på grunn av at jeg enkelte perioder tømmer taurinlagrene

Du tømmer de med hensikt ???

For å unngå kramper ?? Vet du hvorfor disse oppstår? I mangel på vann (dehydrering) ? Taurin virker vel også inn der skulle jeg tro, altså bedrer balansen salt/vann.

Kramper oppstår direkte fra mangel på taurine.
Enekete ting man putter i munnen (fett forbrennings greier) vil sørge for at taurine lagre tømmes , dette vil også i neste rekke sørge for at ikke T4-T3  fungerer optimalt og du mister forbrenning.

Er vel også bra for leveren om jeg ikke husker feil.....

Taurin er klassifisert som legemiddel i Norge. Vi fikk problemmer med å ta inn et produkt som innholdt  L-Taurin for en stund tilbake.



ProB

Tømmer ikke Clen kroppen for Taurin?

Feil forum å spørre om slikt på...

Det var ment som et retorisk utsagn.. ;-)

Gir honnør til UpAndComming for genialt innspill, selv om det var klipp og lim.