Sjekk denne historien skrevet av David Holmberg på ett svensk fora 7.juni 2006.
Er det noen norske som så denne mannen det er snakk om? Han poserte visstnok med det Ungarske landslaget...
Utrolig historie!
----
När Amit kom hem från bänkpress-VM ringde han mig och berättade en historia som inte direkt var glädjande. Fredag eller lördagsmorgon under tävlingsveckan gick han ner för att äta frukost. Han träffade då en välklädd herre som gratulerade honom för hans fina insats någon av dagarna innan. Amit tackade honom och de började samtala. När Amit gick och satte sig för att äta följde mannen med och efter en stund frågade Amit honom vad han gjorde där då det var tydligt att han inte var lyftare eller ledare.
Mannen berättade att han var chef för ett stort företag som tillverkade anabola steroider och att han var på bänkpress-VM för att skapa kontakter. Amit trodde inte sina öron, ursäktade sig med att han var dålig på engelska och frågade igen vilket ärende mannen hade. Han fick samma svar igen och började känna ett stort obehag eftersom han satt vid samma bord och andra lyftare kunde dra felaktiga slutsatser av deras samtal. Mannen berättade också att han gjort liknande besök på handikapp-VM, och skulle vidare till Asiatiska Mästerskapen.
Amit ifrågasatte mannens tvivelaktiga moral och fick till svar att det var upp till lyftarna att avgöra om de villa köpa hans produkter eller inte, själv ansåg han inte att han begått något fel. Mannen påpekade också att alla lyftare använde anabola steroider och att det därmed var mer eller mindre ”okay”, även om idrottens lagar hävdar det motsatta. Amit sade då att han själv aldrig använt anabola steroider och att han tyckte att det var fusk. Amit gjorde sig sedan ett ärende upp till hotellrummet för att komma ifrån mannen.
När han kom till tävlingsarenan berättade han för Johnny Wiklund vad som framkommit i diskussionen och Johnny sammankallade IPFs styrelse. De gick och frågade mannen vad hans ärende var i tävlingsarenan, och de fick samma svar som Amit tidigare fått. Styrelsen kallade på polisen. När de kom till hallen sade de att inget kunde göras eftersom mannen inte sålt några otillåtna preparat. Han hade bara skaffat sig kontakter i olika länder och det var inte olagligt.
IPF valde då att avvisa mannen från arenan, men på hotellet fortsatte mannen att träffa lyftare och försöka sälja sina produkter. Mannen hade också vid den tidigare frukosten berättat att han inte hade några hormoner med sig, men han sökte lyftare att sponsra. Vinsten av detta var att lyftarna fick gratis hormoner mot att de sålde mannens produkter på hemmaplan. Det framkom också att hormonförsäljning inte på något sätt var olagligt i mannens hemland, Thailand.
Hur skall IPF gå tillväga för att motverka detta? Vad kan/vill förbundet göra för att dopningen inte skall sprida sig ytterligare i en redan drabbad idrott? När man hör historier av detta slag blir man nästan mörkrädd. Man förstår att SL på internationell nivå ligger väldigt långt efter bl.a. Sverige.
